Edsbacka skola

Namnet Edsbacka förknippas numera mest med vårt bostadsområde och krogen söder därom. Men Edsbacka har också varit aktuell i skolsammanhang.

Det hus där nya Edsbacka krog värdshus är inrymt hade krogrörelse med utskänkning av starka trycker fram till 1853. därefter följde en period på ett tiotal år då där var ”nykterhetskrog”. Då behövdes korgbyggnaden för andra ändamål.

Sedan 1842 var folkskolan obligatorisk i Sverige. I Sollentuna fanns då endast en skola, sockenskolan vid Klassro mellan Häggvik och Norrviken. Den är idag museum och visas för allmänheten då och då. Ett besök rekommenderas.

Dåvarande folkskoleinspektören ansåg att främst de yngre barnen hade för långa skolvägar och att man borde ha ytterligare någon skola i socknen. Bönderna ville emellertid inte bygga någon skola ty de menade att ”ingen hade mer än en fjärdingsväg* till skolan och der var ju ingen lång väg”. Följden av detta beslut blev att en stor del av barnen uteblev från undervisningen.

Friherre Reinhold Rudbeck på Edsberg lät emellertid, först på egen bekostnad, anställa en lärarinna för de mindre barnen. Hon undervisade i småskolan som åren 1871-1872 var inrymd i slottets västra flygel.

1873 lät baronen stänga Edsbacka krog och inrätta byggnaden till småskola för den södra sockendelen, det vill säga för barn från Edsberg, Tureberg och Helenelund. Dåvarande arrendatorn av krogrörelsen, Eckerström, måste flytta.

I nedervåningen inreddes skolsal i västra delen, den del som ligger närmast vägen. Lärarinnan fick sin bostad i östra delen och på övervåningen fanns bostäder för icke-skolfolk. Bland annat bodde skräddare K E Björkholm med familj där under 1970-90-talen.

Barnen trivdes så bra i Edsabacka skola att när de slutat småskolan och skulle till sockenskolan vägrade de att byta. Efter några år hade lärarinnan därför sex klasser i sin skola. Varannandagsläsning tillämpades, ena dagen undervisades de större barnen, följande dag den mindre.

Den lärarinna som huvudsakligen svarade för undervisningen var Karolina Wilhelmina ”Mimmi” Andersson, som kom till Edsberg som 18-åring och var där under de 20-tal år som Edsbacka hade skola. 1893 flyttade skolan till Tureberg, nuvarande Sofielundsskolan. Hon följde med dit som lärare, bodde på skolan och efter pensioneringen 1911 fram till sin död 1931 bodde hon i Turebergs samhälle.

Vid skolan i Edsbacka fanns också småskollärarinnan Augusta Westerberg som efter några år efterträddes av Emma Matilda Mattsson, dotter till kyrkvärden, Gustaf Mattsson i Gillberga.

Baron Rudbeck på Edsberg har betytt mycket för skolväsendets utveckling i Sollentuna och hans initiativ att inrätta skola på Edsbacka visar att han ansåg undervisningen vara viktig för barnens framtid.

Efter flytten av skolan till Sofielund övergick Edsbacka till att bli bostäder åt anställda vid Edsbergsgodset under c:a 60år. Sollentuna Kommun köpte Edsberg 1955 och krogbyggnaden var sedan, åtminstone delvis, uthyrt som förenings- och konsthantverkslokal fram till 1983 då Edsbacka krog öppnade.

Stig Bohman, Platåvägen 8 – 1997

* fjärdingsväg, fjärding, gammalt svenskt längdmått innebärande en fjärdedel av en gammal svensk mil om 36 000 fot, dvs. 1 fjärdingsväg = 9 000 fot ≈ ¼ · 10 688 m = 2 672 m.